Igår var det återigen dags för Anders Walls årliga stipendieutdelning, den 31:e förste i ordningen. Tio driftiga killar och tjejer inom olika områden (från forskning till jordbruk, musik och ung företagsamhet) fick under högtidliga former ta emot diplom och stipendium som en uppmuntran till fortsatt utveckling. Jag satt själv där på scenen för 19 år sedan och var nervös inför mitt tacktal inför 400 prominenta gäster.
Det har gått många år sedan jag fick ta emot mitt stipendium ur Anders hand, men det går inte en dag utan att jag tänker på hur viktigt just den här typen av uppmuntran är. För min egen del innebar det att jag fick mer självförtroende, möjligheter till fortsatta studier, jobb - och inte minst en stor förebild i Anders Wall själv, som också varit lite av en mentor för mig under många år.
Just idag, den 10 mars, fyller Anders 81 år. Det är det ingen som kan tro. Med oförtröttlig energi fortsätter Anders sin livsuppgift att uppmuntra unga personer att utveckla sig själva. År efter år. Det är beundransvärt. För att citera Anders själv "alla stipendiater är mina bonusbarn". Numera är vi en stor familj. Och jag vet att jag talar för alla att vi är oändligt tacksamma för allt som Anders har gjort för oss.
Förebilder och uppmuntran - två ingredienser som det skulle behövas mer av hos många ungdomar idag.
lördag 10 mars 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej Ola
Så fint att du skriver om hur mycket du uppskattar din mentor. Hoppas Anders Wall läser din blogg.
Ola, du är själv en utmärkt förebild för många unga! Tänk på det!
Skicka en kommentar