torsdag 6 december 2012

Den hemlige miljonären - vad hände sen?

Besöker en "trailer park" strax utanför Stockholm tillsammans med organisationen Convictus under inspelningen av programmet.

Idag för exakt två år sedan var jag med i inspelningen av programmet ’den hemlige miljonären’. Under en vecka arbetade jag  som volontär hos olika organisationer som hjälper hemlösa, prostituerade och andra med stora behov av hjälp.

Programmet gjorde, minst sagt, stort avtryck hos mig och flera av de personer som jag lärde känna har jag fortsatt nära relation till, vilket jag är väldigt glad för.

Jag har länge tänkt göra en uppföljning på vad som ’hände sen’ – om uppmärksamheten från programmet haft någon effekt eller om de pengar som jag skänkte kommit till användning. Därför har jag i dagarna tagit kontakt med alla organisationer och personer som jag besökte och bett om en kort uppföljning.

Sammanfattningsvis känns det som min medverkan gjort skillnad. Särskilt roligt för mig att följa Elise ”morsan” Lindqvist som de senaste 15 åren vigt sitt liv åt att hjälpa prostituerade och varje fredagsnatt finns på Malmskillnadsgatan med kaffe, nyponsoppa och varma kläder till ”hennes tjejer”. Elise var bl a sommarpratare på P1 och har synts i mängder av sammanhang, nu jobbar hon också på en bok – samtidigt som hon fortsätter sitt enastående arbete med att hjälpa andra.

Volontären Eva Nilsson som jag lärde känna på Ny Gemenskap har också fått ny energi och startat en egen dagverksamhet med sömnadskurser för hemlösa som just öppnat på Kammakargatan.

Organisationen Convictus skriver så här. ”Pengarna har verkligen kommit till användning. Vi har använt dem så att hemlösa har kunnat vara på vårt rekreationshus i Sörmland, Tomtebo. Mycket uppskattat! Andra effekter är att Convictus blivit lite mera känt hos allmänheten. Vi är en stor hemlöshetsorganisation i Stockholm, men lever väldigt mycket i skuggan av de stora giganterna Stadsmissionen och Frälsningsarmén. Stockholmarna känner inte till oss särskilt väl trots att vi faktiskt via våra dagverksamheter når 200/dag. Just att vara kända hos allmänheten är väldigt viktigt, inte minst under julens insamlingstider.”

Ny Gemenskap, organisationen som jag skänkte det största bidraget till har dock haft det ganska motigt. Deras hyreskontrakt gick ut alldeles nyligen och hela verksamheten har flyttats till Västberga Gård (från Kammakargatan). Så här svarar de själva: ”NG hamnade på kartan hos fler m resulterade inte i konkreta stöd. Pengar har använts som vi avtalade till extraordinära stöd i volontärarbetet, t.ex resor, inköp o trevliga samlingar för fortbildning mm.” Tyvärr har jag inte haft så mycket kontakt med NG som jag hoppats och vet att det finns en hel del pengar kvar från den "fond" som vi skapade iom programmet. Kan bara önska dem all lycka med nya lokaler och delvis ny organisation. 

Avslutningsvis kan jag konstatera att jag är väldigt tacksam att jag fick uppleva och lära känna de personer som jag träffade genom programmet. Det har gått två år sedan jag var med, men nästan varje vecka påminns jag om det jag upplevde. Och kan rekommendera andra att engagera sig på liknande sätt - det känns väldigt tillfredsställande.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Tror du att kan kan kombinera GI med viktväktarna? Gäller min son som verkligen skulle behöva strukturen och mötena som Viktväktarna erbjuder men GI som kost då det verkar betydligt "sundare". Vet inga andra alternativ här i Västerås.

Ola Lauritzson sa...

Jag brukar säga att alla sätt där man blir medveten om vad man stoppar i sig är bra. Viktväktarna utgår från kaloriräkning, min utgångspunkt är snarare att välja "rätt" mat - dvs de livsmedel som gör blodsockerkurvan balanserad. Så vill ni följa VV så gör det, och när det kommer till kolhydrater så välj de som har lågt GI. Då kommer det säkert att gå utmärkt.