Ah, då är jag tillbaka på svensk mark. 3 veckors semester. Utan e-mejl, Internet (ok, jag har kollat någon gång), telefon eller jobb. Behöver jag säga att det varit underbart?
Pappa fyllde 60 och hur kunde vi fira det bättre än med en kryssning i Karibien över jul? Efter några dagar i Miami gick vi ombord på fartyget, M/S Liberty of the Seas. ”Fartyg” är nästan ett för simpelt ord för att beskriva detta monster till båt. 4500 passagerare och 1500 besättningsmän. 14 restauranger på lika många våningar, 5 pooler, ett megagym, kasino, teater med 1200 sittplatser och en ishall med 800 platser – bara för att nämna några detaljer (hur kan man bara komma på tanken att bygga något liknande?!?).
Sanningen är att kryssningen – trots denna smaklösa svulstighet – överträffade mina förväntningar. Min farhåga att det bara var ”blåhåriga Floridatanter” som åker på kryssning stämde inte alls. Tvärtom tror jag min blygsamma ålder drog upp medelåldern. Underhållningen var fantastisk, maten lika så. Hytterna liknade inget av vad jag är van vid från de i jämförelse löjliga utflykterna på Östersjön som jag gjort genom åren.
Att all mat, i obegränsad mängd, ingick i priset och vi kunde ägna hela dagarna att frossa i allt från fransk gourmetmat till amerikansk junk food vilket har satt sina spår... Någon berättade att den genomsnittliga viktuppgången är 3 kilo under en veckas kryssning. Och det förvånar mig inte alls (jag återkommer till detta i senare blogginlägg…).
Puerto Rico, St Marteen och Haiti var de öar som båten anlöpte under resan. Jag kan inte påstå att jag fick djuplodande kulturell insikt i något av länderna, men å andra sidan var det knappast det kryssningen handlade om. Istället var det maximal njutning, paketerat på ett oversized amerikanskt vis, som var målsättningen. Fartyget såg absurt malplacerat ut när det låg förtöjt i någon av hamnarna eller vikarna där vi tillbringade en dag på en solig sandstrand innan det var dags att gå ombord igen och byta om till kvällens middag.
Att kryssningen skulle vara en stillsam historia med tid för reflektion och eftertanke stämde inte alls. Jag träffade massor med roliga passagerare som gärna festade till långt in på småtimmarna i någon av nattklubbarna. Kristian och Tomas från Borås visade sig vara en riktiga hejare i baren, Carlos från Mexiko likaså och ett antal showartister som jag lärde känna de sista dagarna visade nattlivet på ett kryssningsfartyg när det är som bäst.
Den 27 december kom vi tillbaka till Miami och den andra delen av min härliga vintersemester tog vid…
Bilder:
1. Mina föräldrar, Britt och Dag, framför fartyget vid första stoppet i Puerto Rico.
2. En av de fem poolerna på fartyget
3. Middagsmatsalen tillsammans med en brittisk familj som vi var placerade med
1 kommentar:
Härligt! Jag är ju själv kryssningstokig :-) Jag kommer snart ut med Sveriges första kryssningsbok - en guide för alla som funderar på resformen och vill ha svar på alla frågor och tips om hur allt fungerar ombord. Ett kapitel handlar JUST om maten, hur man håller sig i form och inte går upp i vikt etc :-)
/Heidi Rovén
Skicka en kommentar